Loggboken

Jag hade just en obokad ledighet och tyckte inledningsvis att det var en god idé. Men man blir rätt trött på att lugn och ro också, så då är det tur att man har fina vänner. På måndagen kom Björn över och vi gjorde mat över samtalsämnen med hög abstraktionsnivå, i väntan på Tomas som kom över efter sin kinesiskalektion. I den vevan ringde vi även Göran som bor i krokarna och det slutade med att vi var den där fyrklövern som hängde min första sommar i Stockholm.

Dagen därpå hade jag tänkt vända på dygnet, men slog yrvaket upp ögonen alldeles för långt in på dagen och undrade vad som hänt med min väckarklocka. Jag hände min väckarklocka. Det blev ingen större aktivitetsnivå, men dock smed jag planer för min ledighet som bland annat gick ut på att jag skulle ta mig till spoken word-kvällar och gå på teater. Det föll på bristande engagemang från min sida.

På onsdagen hade jag en svår dag; under en turné till Fridhemsplan insåg jag att en jacka som jag dels behövde och dels faktiskt tyckte om, var gjord i riktigt läder. Jag hängde moloket tillbaka den; vände och vred på problematiken, tills Jocke påpekade att det var en falukorv som jag stod och tillagade, så resonemanget var lite skevt. Tomas och Jocke var över och spelade lite spel och snackade. Jag lyckades skära mig i fingret under matlagningen också, men som tur var hade jag tidigare varit slug nog att inhandla plåster. Nu är det bara ett lite fiskrensarjack, men det stör, precis som småsår gör.

På torsdagen tänkte jag att jag borde lämna lägenheten nån gång, lite längre än bara matbutiken. Just som jag stod och försökte mentalt förbereda mig för en långpromenad, så ringde Göran och bjöd över på middag. Det var perfekt tajmat; jag fick dels ett mål för min färd och dels trevligt sällskap. Efter maten satt vi och pratade, tills Micke kom hem från körövningen och det var dags för mig att gå hem.

Allt som allt, bra socialt flöde trots ostrukturerad tillvaro.