Tisdag 31 juli

På vägen till jobbet så passerade jag genom Liljeholmens tunnelbanestation, utanför vilken det satt en liten grupp punkare. De satt på asfalten nästan i öppningen till stationen, spelade skramlig musik och drack folköl. Jag kände att det är lite svårt för olika missnöjesgrupper nu för tiden. Allting känns så ordnat och folk är ganska svårprovocerade.

Väl nere på tunnelbanetåget dök dock sagda gäng upp igen och slog sig ner mitt i vagnen på golvet med orden "Här blir bra!". Den lilla flickan som jag satt mittemot tittade nyfiket på dem och en oroad pensionär satt och skruvade på sig. Nu tänkte jag att det hade potential till att bli lite besvärligt åtminstone, eftersom punkarna satt och fingrade på sin slitna bandspelare. Men si, när de väl satte på musiken så var det Beatles och Johnny Cash. Lillflickan nynnade med och den gamla farbrorn stampade takten. En ganska gemytlig resväg till jobbet, helt enkelt.

Dagens telefonsamtal blev en helt intern familjefråga, då jag pratade med Sara, mamma och mormor i rask följd. Jag hade sagt att jag kanske skulle åka ner till mormor i Nyköping när mamma och pappa kom dit på onsdag eller torsdag, men blev tvungen att ställa in det hela, vilket skapade lite missnöje. Men jag fick tag på mormor mellan Allsång på Skansen och Morden i Midsummer och vi fick pratat en del, vilket kändes bra.

Efter lite sms-trafik visade det sig att Oskar var i stan och när jag slutade så var han fortfarande ute så jag bad taxichauffören att ta mig till Kellys istället för hem, där jag hittade Oskar längst in i ac/dc-dundret med en cola och några andra människor.

En av flickorna som satt bredvid började jag prata med lite och hon undrade vad det var för jobb som jag just kommit av skiftet från. Så jag berättade och hon frågade frågor om hur goda kontakter jag hade på tidningen, särskilt gällande musikrecensioner. Jag skrattade och sa att jag inte var nån vidare bra kontakt i det sammanhanget och att allt jag kunde göra var att demonstrativt gå upp till kulturen och lägga en demo nånstans synligt. Då log hon ett iskallt leende och sa att det faktiskt var en skiva hon hade gjort. Jag blev lite ställd över känsligheten kring det hela. Hur ska jag veta vem hon är? Vi är två totala främlingar som träffas på en bar; allt man kan göra är att skoja lite och kallprata om underhållande saker. Folk är så konstiga.

Det visade sig att Oskar mellanlandat på vägen till Gotland och att hans båt inte gick förrän på morgonen, så vi åkte hem till mig och filosoferade till tidig morgon, då han skulle iväg och jag höll på att somna sittandes. Skoj med spontana besök!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0