Loggboken

På torsdagen fick det vara slut med sjukperioden. Ove höll i en studentpub på universitetet som jag och Tomas gick på. Kände mig som utsläppt på grönbete när jag fick vara ute bland folk och dessutom se lite av Stockholms universitet. När det stängde gick vi hem till Tomas och pratade till småtimmarna.

Min plan för kvällen var att vara uppe till min tid hos ögondoktorn klockan åtta, vilket gick rätt bra tills de ringer halv åtta från sjukhuset och säger att läkaren blivit sjuk. Tji fick jag. Men det var nog lika bra, för då fick jag några timmars sömn innan jobbet. Där var det full rulle vilket också var skönt efter en veckas inaktivitet.

Idag var det schlagerfestival till min stora förtvivlan, men som tur var började det brinna i London, så det fanns lite annat att göra också. Eldsvådan var en, i mina ögon, perfekt nyhet. Den var dramatisk, men ingen dog. När vi gick hem så hade ingen ens blivit skadad, vilket kändes som ett smärre mirakel, då Camden kryllade av nattliv och branden hade spridit sig en hel del.