Tisdag 13 maj
Efter många om och men kom jag iväg på vår konferens på måndagen. Först kände jag mig alldeles för sjuk, men när man kommer upp och kommer igång på morgonen så känner man sig alltid lite bättre. Själva samlingen var lokaliserad på Carlhälls gård på Långholmen, en väldigt ålderdomlig men fin grupp med hus. Salen där alla satt såg ut som insidan på en norsk träkyrka. Det blev puffskola, samtal om sajten och hur vi jobbar, med ganska långa redovisningsepisoder. Lite fransigare i kanten än förra konferensen, men fortfarande kul.
På kvällen var det finmiddag, vilket bestod av en absurd förrätt som jag inte ens kan utreda vad den bestod av, fisk som smälte i munnen till mittenmat och nån form av panacotta till efterrätt. Mycket smarrigt och det var schysst att lära känna folk lite mer socialt, samt träffa de på spegelpasset. Jag kände mig lite urrig hela dagen och hade dessutom klätt mig för ett varmare klimat. Hela helgen när jag låg inne och svettades i feber så var det ju hur varmt som helst i Stockholm med omnejd, men när jag väl kommer ut så blåser det snålt. Just typiskt.
Vi fortsatte aftonen på Hornstull, på ett ställe som heter Embargo, vilket är ett väldigt internt skämt bland nätarbetare. Embargo i vår mening läggs ofta på nyheter som vi måste vänta med och det är alltid en stridsfråga med pappret. I sin världsliga form är det ett trevligt ställe som ligger nerför backen från där jag bodde förut. Därefter följde jag med en hög medarbetare från det andra laget som skulle till Kvarnen och sist blev det taxi hem.
Jag kom upp i ganska god ordning idag, men hade så klart kvar förkylningen. Innan jobbet ringde jag och fick förnyat min migränmedicin, sjuksköterskestrejken till trots, samt blev hustlad av en Telia-anställd.
På jobbet var det fullt ös; dels otäckheterna i Chengdu i Kina och dels nya grejer. Henrik Larsson bestämde sig för att fortsätta spela i landslaget, Annika Sörenstam för att sluta med golfen. Någon sprängde bomber i Indien och nån semikänd herre som hette Robert Rauschenberg gick ur tiden. Det var saker att göra hela tiden. Jag hann med lite fika med pappersgänget och ett kortare snack med syster på telefon.
På kvällen var det finmiddag, vilket bestod av en absurd förrätt som jag inte ens kan utreda vad den bestod av, fisk som smälte i munnen till mittenmat och nån form av panacotta till efterrätt. Mycket smarrigt och det var schysst att lära känna folk lite mer socialt, samt träffa de på spegelpasset. Jag kände mig lite urrig hela dagen och hade dessutom klätt mig för ett varmare klimat. Hela helgen när jag låg inne och svettades i feber så var det ju hur varmt som helst i Stockholm med omnejd, men när jag väl kommer ut så blåser det snålt. Just typiskt.
Vi fortsatte aftonen på Hornstull, på ett ställe som heter Embargo, vilket är ett väldigt internt skämt bland nätarbetare. Embargo i vår mening läggs ofta på nyheter som vi måste vänta med och det är alltid en stridsfråga med pappret. I sin världsliga form är det ett trevligt ställe som ligger nerför backen från där jag bodde förut. Därefter följde jag med en hög medarbetare från det andra laget som skulle till Kvarnen och sist blev det taxi hem.
Jag kom upp i ganska god ordning idag, men hade så klart kvar förkylningen. Innan jobbet ringde jag och fick förnyat min migränmedicin, sjuksköterskestrejken till trots, samt blev hustlad av en Telia-anställd.
På jobbet var det fullt ös; dels otäckheterna i Chengdu i Kina och dels nya grejer. Henrik Larsson bestämde sig för att fortsätta spela i landslaget, Annika Sörenstam för att sluta med golfen. Någon sprängde bomber i Indien och nån semikänd herre som hette Robert Rauschenberg gick ur tiden. Det var saker att göra hela tiden. Jag hann med lite fika med pappersgänget och ett kortare snack med syster på telefon.
Kommentarer
Trackback
