Saras födelsedag

Nu har jag besökt Sara och Håvard i Malmö, och vilket ställe de har fått tag på! Limhamn är liksom övriga Malmö helt plant. Man tar sig dit via en lång vägsträcka längs med stranden till Öresund och nästan hela vägen kan man se det mycket speciella landmärket Turning Torso. Det är ett slags Pisa-torn fast byggt vridet runt sin egen axel; pappa tog sig ut dit och tog bilder på nära håll och det såg verkligen ut som ett surrealistiskt konstverk. Sara går i sin fastighetsmäklarskola i närheten av det.

Själva hemmet låg i ett astridlindgrenskt villaområde där alla de små vita stenhusen låg nästan vägg i vägg och trädgårdarna bestod av äppelträd och prunkande växtlighet. På den lilla gården låg ett litet extrahus, där mamma och pappa sov. Det hade även ett eget badrum med tvättmaskin och torktumlare. Huvudbyggnaden var en stor villa som avdelats och Sara och Håvard bodde i den ena delen, medan ett gammalt par huserade i den andra. Tanten, men främst farbrorn, brukade hälsa och prata glatt på skånska med dem.

Ytterdörren var delad i midjehöjd, vilket bidrog till en lantlig känsla, men den flög sin kos när husets övriga innanmäte kom i bild. Ägarna, ett par som spenderar somrarna i huset och övriga tiden i USA, hade inrett enligt devisen bekvämlighet och snits. Det var gott om futuristiska läslampor, pösiga soffor och heminredning. Ovanvåningen innehöll två rum med snedtak i båda vinklar, men mycket rymd ändå.

När jag kom hade redan mamma, pappa och Tomas anlänt och det var rätt lustigt att se dem alla i samma miljö. Man tänker sig ju alltid olika personer i separata sammanhang och undrar hur de skulle gå ihop i teorin. I praktiken blev jag varse att de mina gick ihop mycket väl. Första kvällen hann vi mest bara äta och mysa. Vi "ungdomar" stannade uppe lite längre än mamma och pappa. Jag undrar om vi nånsin växer ur den kategorin; mormor försäger sig ibland och kallar mamma, pappa, morbror och moster för ungdomar, trots att de alla har passerat femtiostrecket.

På lördagen, som var Saras födelsedag, hade hon och mamma åkt iväg på en handelsrunda, när jag klev upp sent omsider så det blev en lång härlig frukostperiod med pojkarna och pappa. Sitta och småprata med en kaffekopp i handen och joxa med pappas nyinköpta laptop var alldeles lagom för en lite lätt överarbetad person som mig. Tomas skulle iväg till Frans och Elin på eftermiddagen och mest för att hitta dit bad jag pappa skjutsa. Det gav lite överblick till Malmö stad som jag verkligen inte har. Väl hemma igen blev det en riktig gourmand-middag och presentutdelning. Sara såg nöjd ut med födelsedagsskörden; jag hade bara hunnit med att skaffa mammonbrev, men det såg ut att gå hem fint.

I all väsentlighet var resan väldigt rolig, men jag var i vanlig ordning trötter och orkade inte åka över till festen som Tomas var på när Sara och Håvard skulle knyta sig för kvällen. Dagen därpå kändes det dock som ett sunt val, eftersom jag var piggare och hann hänga lite med värdparet efter att mamma och pappa begett sig på den långa resan hem till Värmland.

Tågsträckan upp och ned från Malmö är klart längre än min vanliga rutt Stockholm-Göteborg och på båda resorna drabbades jag återigen av SJ:s förbannelse. Försöket med att planera, jag hade bokat enkelplatser, gick i stöpet. Först hamnade jag tvärs över gången från en jäktad mor, med två barn som levde rövare och när hon försökte blidka dem med barnteve på en liten laptop hade hon inga hörlurar och det gav en stämning av hysteriskt tivoli i kupén. På hemvägen satt jag i ena änden av vagnen och en enorm resväska rasade ner från bagagehyllan, precis framför toadörren. Då ingen verkade erkänna väskan som sin, kånkade jag bort den så att personen som var inne i toahytten skulle komma ut. Det gav det märkliga resultatet att folk trodde att väskan var min och varje person som var tvungen att klättra förbi det illa uppställda väskberget kastade mig en uppfostrande blick.

Väl hemma har jag dock fått varva ner ordentligt, veckohandlat och röjt i lägenheten. Sofia kom över på måndagen och vi hade en urtrevlig tjejkväll. Vi har inte träffats på länge och det föll sig så lyckosamt att hon kunde komma loss ur sitt konstfack-liv just den kvällen. I dag har jag stuvat morötter och undersökt Håvards lysande tips om att titta på streamad teve över nätet. Det amerikanska valet går i en loop på CNN och det har varit ganska kul att ha det i bakgrunden när jag går här och fipplar.

Det blev långt, men så går det när man väntar länge mellan blogginläggen. Imorgon ska jag till jobbet extra tidigt på grund av valet. Ska bli spännande att se hur världen är när man vaknar imorgon.

Kommentarer
Postat av: Björn

Jo turning torso är en cool byggnad. Mer sånt! Typ en i centrala sthlm skulle sitta fint.

2008-11-16 @ 02:55:28
URL: http://bjornaxen.wordpress.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0