Filmhösten 2010 har börjat
Eftersom jag officiellt stängt sommaren så öppnade jag istället filmhösten.
Hittills har jag lyckats titta på "När jag blir stor", en SVT-dokumentär av Rainer Hartleb, som gjorde Jordbrosviten, och "The Road", en ytterst obehaglig postapokalyptisk vision av världen. Den senare har Sara varnat för, då de såg den på bio nere i Malmö och skulle ha gått ut och ätit efteråt, men var så låga när de kom ut från biografen att de åkte hem istället.
ag stålsatte mig, såg den och tyckte att den var väldans bra – om man stängde av emellanåt och gjorde roliga saker ett tag. Eftersom jag inte sett "Ciderhusreglerna" så passade jag på att se den med, men i kontrast till "The Road" framstod den ju närmast som en romantisk komedi. Vidare har jag dragit hem "Black books", en tv-serie som Carro fick tips om när hon var sjukling. Det visade sig nämligen att Dylan Moran, en av mina favoriter bland ståuppkomiker, spelade huvudrollen.
Till detta ska läggas en hel radda 80-talsklassiker, såsom "St Elmos Fire", "Breakfast Club" och andra John Hughes-dängor. Det slog mig lite hur mycket jag ändå relaterar till 80-talet, trots att det inte var min ungdomstid. Jag var ju 0-10 år gammal under det årtiondet. Mitt nästa projekt är "Reality Bites" och 90-talet. Dags att ta tillbaka makten över sitt eget narrativ!
Hittills har jag lyckats titta på "När jag blir stor", en SVT-dokumentär av Rainer Hartleb, som gjorde Jordbrosviten, och "The Road", en ytterst obehaglig postapokalyptisk vision av världen. Den senare har Sara varnat för, då de såg den på bio nere i Malmö och skulle ha gått ut och ätit efteråt, men var så låga när de kom ut från biografen att de åkte hem istället.
ag stålsatte mig, såg den och tyckte att den var väldans bra – om man stängde av emellanåt och gjorde roliga saker ett tag. Eftersom jag inte sett "Ciderhusreglerna" så passade jag på att se den med, men i kontrast till "The Road" framstod den ju närmast som en romantisk komedi. Vidare har jag dragit hem "Black books", en tv-serie som Carro fick tips om när hon var sjukling. Det visade sig nämligen att Dylan Moran, en av mina favoriter bland ståuppkomiker, spelade huvudrollen.
Till detta ska läggas en hel radda 80-talsklassiker, såsom "St Elmos Fire", "Breakfast Club" och andra John Hughes-dängor. Det slog mig lite hur mycket jag ändå relaterar till 80-talet, trots att det inte var min ungdomstid. Jag var ju 0-10 år gammal under det årtiondet. Mitt nästa projekt är "Reality Bites" och 90-talet. Dags att ta tillbaka makten över sitt eget narrativ!
Kommentarer
Trackback
