Loggboken

Det är för lite skrivande i mitt liv. Och det finns det ju faktiskt ingen ursäkt för i tider som dessa, när man kan ösa ut sina åsikter, utläggningar och dagboksanteckningar på nätet. Alla skriver mer kärnfullt och snyggare när de vet att andra kan läsa det, vilket utgör en god standard för att bli en bättre skribent.

Min mormor har hållit sig med en loggboksliknande dagbok de närmaste trettio åren och även om den inte är så fyllig, så är det en livsteckning som heter duga. Den innehåller mest bara vad som hänt och inte så mycket vad hon tyckt om det inträffade. Jag hade nog tänkt hålla mig till det spåret och sen placera åsiktspaketen i en egen kolumn.

Vi får se hur långt det bär.