Loggboken

Eftersom jag jobbar på så konstiga tider så passar jag på att telefonera på vägen till jobbet. Den här gången svarade ingen, men samtliga ringde upp senare under kvällen. Fick pratat lite med Lova, som jobbade för fullt i Göteborg, och med Jonas, om flytten och olika strategier därikring, samt med mamma, som varit på målarkurs i Bohuslän.

På jobbet har jag kommit fram till att om alla de andra ska ha favoritfotbollslag och om jag ändå har en hemlig sida som sportfåne, så borde jag skaffa mig ett lag i allsvenskan, särskilt som vi tittar rätt mycket på fotboll i jobbet. Så jag valde Elfsborg och deklarerade detta för Andreas på Sporten. Det såg ut att gå bra ända tills slutminuterna, då det andra laget vände och vann. Men jag lyckades inte riktigt uppamma så mycket bitterhet över detta, så jag har nog en bit kvar.

Resten av kvällen ägnades åt hemsidesnickeri och kaffedrickande.

Livet har varit lite trögt på sistone. Jag brukar köpa en trisslott när livet går dåligt och ofta vinna då. Så det gjorde jag i kiosken vid Hornstull, men i vanlig ordning vann jag bara den minsta summan. Det kanske ligger nånslags sensmoral i detta; jag har lite tur, men det kommer inte att lösa nånting åt mig. Karma is not to be toyed with. Men efter de där vidskepelselotterna så brukar livet återgå till normal trivsamhet, lite som en reset-knapp. Jag är ju sällsamt ovidskeplig i övrigt så jag försöker måna om det lilla jag har.

Jag åkte hem med en taxichaufför som hade kört mig förut och visste vart jag skulle. Sen gjorde jag pannkakor.

Torsdagen var lite kämpig eftersom vi hade jobbat så sent dagen dessförinnan, men det var en ganska skön sorts trötthet, när man är lite vimsig och lite övertrött. Både Erik och Jimmy var likadana. Men vi fick en del creds för arbetet med ångexplosionen och det var i övrigt en ganska uppslupen stämning. Papprets arbetslag gick av sitt pass och det brukar högtidlighållas med fika, den här gången glass och bullar. Jag fick inte sitta stilla hela kaffestunden, eftersom det hände grejer i en mördarjakt som pågick.

Idag kom jag upp senare än planerat och har bara hunnit jobba mina tio timmar, kommit hem och ätit mat samt spelat ett geografispel, som Andreas på Sporten visade mig. Det går ut på att man ska pricka in städer och platser på en världskarta, vilket är mindre lätt under tidspress, men mycket skoj.

Attans, jag visste att jag inte skulle klara av varjedag-tempot av en loggbok. Men å andra sidan så har jag mest gjort saker av hedonistisk art på de förlorade dagarna och det kanske inte behöver utvecklas så mycket. På söndagen försökte jag göra en dygnsomvändning och var uppe hela natten och dagen för att kunna gå och lägga mig i tid. Det behövdes verkligen, men lyckades inte så bra. Jag hann åtminstone med att handla, gå och kolla på en lägenhet och tvätta, vid sidan av att vara riktigt förtrollat trött.

På måndagen så hämtade jag Hanna på jobbet och sen följde hon med och kollade på en annan lägenhet. Därefter gick vi hem till henne, drack vin och jag fick hjälpa till att skriva kåseriet som var tvunget att göras den kvällen. Vi satt lite på ett uteställe, men eftersom hon skulle upp tidigt, så stack jag iväg till Farsta strand och lekte istället.

Dagen därpå var jag mest trött och fick inte sovit så mycket heller. Dock sov jag lite på soffan hemma för att orka gå och träffa Micke, min granne från Arvika, som flyttat till Sundbyberg för ett tag sen. Han följde med på spelkvällen och fick träffa David och Katta, med vilka vi sen gick ut och tog en öl med.

Idag var jag trött fram till midnatt då det plingade till i nyhetsvärlden, då en ångledning under New York brast och spydde ut ångmoln och lera som en isländsk gejser. Bilderna var skräckinjagande, med rökmoln högt över skyskraporna i en stark likhet till 9/11. Vi jobbade över till klockan 04 och nu måste jag försöka gå ner i varv för att kunna somna.

Hade en krånglig start på dagen, så jag kom iväg toksent till spelkvällen hos Tobias och Anna. Väl där åt vi tacos, en svår rätt att förtära med värdighet, men gott var det. Sen spelade vi Svavelvinter och det gick sannerligen både upp och ner, men det var mycket action och väldigt underhållande.

Anna och Tobias hade tillverkat fantastiska chokladkakor som vi käkade i pausen och jag fick pratat lite med både Sara, som befann sig på pråmen mellan Bohus Malmön och fastlandet, samt killen på jobbet som hoppat in som ettaredaktör. Jag hade utlovat att vara telefonsupport om han undrade nåt och det känns bra att kunna vara erfarenhetens röst för en gångs skull.

Ove och jag hann med sista pendeln in till centralen och stod och pratade tills mitt tunnelbanetåg kom. Eftersom spelgruppen just nu består av mig, Ove och värdparet, så blir det han och jag som samåker hem på nätterna. Det ger nästan samma tid som en liten fika i samtalstid, vilket är rätt bra, för vi hinner uppdatera oss om varandras liv och pladdrar glatt på om äventyrligheterna i spelvärlden.

Nu ska jag försöka lägga upp schemat för veckans lägenhetsvisningar (alla sådana sker på sön, mån, tis) och försöka läsa lite i boken som jag fick låna av Björn.

Jag mötte upp Björn vid Fridhemsplan och gick och kollade på andrahandlägenheten med regnskogsduschen. Det kan vara så att jag blivit lite bortskämd med polerade försäljningsobjekt, men den tedde sig mörk och konstig. Dessutom var ägerinnan min absoluta motpol och hon skelade på mitt andra öga så vi kunde aldrig riktigt se varandra i ögonen. Det hävdades att det fanns andra spekulanter som kunde tänka sig att flytta in med en gång och det kan inte jag, så den får gå till historien som ett dåligt objekt.

Därefter åkte vi till Vårberg, där Göran, Micke och Malin redan hade börjat med maten. Vi drack rödvin, käkade lasagne och pratade en massa. Sen tog jag bussen hem, vid halv tre-snåret. Nattbussen från Vårberg är en speciell upplevelse som jag överlevde med hjälp av tetriset på min mobiltelefon.

Vaknade alldeles försent, men hann av någon märklig anledning ändå i tid för att gå in på banken och byta min dosa.  Stötte på Hanna på väg till matsalen, då hon var på väg hem. Det är ganska trevligt att ha en kompis från förr bland alla dessa främlingar, även om det börjar arta sig med folket på redaktionen. Utrikesredaktören har tagit ett genuint intresse i min boendesituation och håller utkik efter folk som vill hyra ut sina lägenheter och min reporter på kvällen kommer med stillsam råd, stillsamma mest i linje med hans norrländska allmänprofil.

Vi hade en lugn kväll och jag lärde honom några polopolygrepp, pratade lite fotboll med sportredaktören Andreas och hade ett ganska unikt samtal på tipstelefonen. Men överlag var det sista kvällen på passet-känsla och jag ville mest komma hem. Väl hemma värmde jag mina egentillverkade köttbullar och surfade på youtube.

Märker att mina arbetsdagar inte utgör grunden för någon större epik, direkt.

Idag vaknade jag av att Dan, min gamla klasskamrat från journalisthögskolan, smsade och frågade om vi skulle fika. Det hade varit skoj, men jag jobbar ju som jag gör och blev tvungen att skjuta detta på framtiden. Hann iväg i någorlunda god tid till jobbet och hann med att ringa Per om hans 30-årskalas som jag tyvärr kommer att missa på grund av sagda jobb.

Han verkade något nedslagen över begivenheten, men jag tycker inte att ålder är sån stor black om foten. Man blir äldre bara och det har hänt mer i ens liv. Och 30, herregud. Fortfarande med alla möjligheter att göra sakerna man vill, nästan mer eftersom man oftast har mer resurser, och man är tillräckligt gammal för att inte vara dum i huvudet.

Innan tremötet hann jag besöka Hanna på ovanvåningen och vi gjorde upp att vi skulle ses på måndag. Hon skulle visserligen skriva sitt kåseri den dagen, men det finns nog tid att kolla på hennes lånelägenhet på Odenplan och prata lite.

Sen jobbade jag i tio timmar, som gick i varierad takt. Fick mail från Micke, min tidigare granne hemma i byn i Värmland. Han hade flyttat till Stockholm och undrade om jag ville gå och fika. Mycket fikande blir det. Nu sitter jag och tittar på The Librarian. Inte världens bästa film, men lite underhållning i alla fall.

Även idag blev jag väckt av en lägenhetskrängare, den här gången med dystrare bud. Jag blev omsprungen även på den kassa lilla lägenheten och fick besked av andrahandstjejen att hon bokat in ett flertal personer att komma och kolla på hennes etta. Modstulet bokade så även jag in ett besök på fredag klockan 18.30, men jag är ganska övertygad om att den kommer att ha gått då.

På vägen till jobbet tänkte jag ha gått in på Swedbank för att få min dosa utbytt, eftersom den bara visar delar av de pixliga siffrorna som behövs för att ta sig in till Internetbanken. Dock kom jag fram med lite för liten mariginal och valde istället att komma i tid till tremötet.

Därefter var det ett högt tempo av knivskärningar och andra otäckheter fram till matdags. Matsalen på tidningen är rymlig, men tydligen inte så spatiös att folk inte vill sätta sig i varsitt hörn. När jag satt och gnaskade på min macka så valde ett litet grabbgäng från nån annan arbetsplats i huset att sätta sig vid ett av de mindre, runda borden rakt framför mig. De hamnade liksom lite för nära och det blev som rörliga element i mitt drömska lyssnande på podradio. Sen dök det även upp några eftersläntrare som skulle klämma sig ner där, vilket blev en lustig kontrast. Jag satt själv vid ett jättebord och de försökte pressa sig ner tio pers vid ett bord för fem. Matsalen är en svår plats för människan.

Förra sommaren var vi fler på nätet och kunde då gå och äta ihop, vilket var trevligare, men jag märker nu, med det uppskruvade tempot, att det är ganska skönt att sitta och bläddra i tidningar och äta i fred.

Jag kom hem i tid och håller nu på att skriva på fler blocket-annonser om andrahandsboenden. Greger och jag har gjort upp fram till sista september, men sen går det inte att förlänga det här boendet längre, vilket gör situationen lite jäktad.

Idag försov jag mig, vilket för min del betyder det något bisarra klockan 13 på eftermiddagen. Men mobilen ringde och det var mäklarinnan från en av tvåorna som jag kollade på igår. Så nu ligger jag med ett bud på den som är ungefär så långt jag kan sträcka mig, men det behöver ju inte hon eller de andra budgivarna veta.

Var så disträ på tunnelbanan att jag åkte en station för långt, men jag hann fram till tremötet på tidningen ändå. Hasse hade hoppat in som förstasidesredaktör och hade plåtkoll på rapporteringen från Almedalen.

På middagen hann jag iväg och se den etta som jag missade i söndags. Den var liten, mycket mindre än vidvinkelkamerabilderna som fanns i annonsen, och den hade redan stigit på tok för mycket i pris. Dock hade en av de mail jag skickat iväg om andrahandsboende fått svar. Det är en rymlig etta på Kungsholmen som jag kan få hyra för dyra pengar i ett år. Jag ska ringa lägenhetsinnehavaren imorgon och se om jag kan få komma och kika på underverket. Det hade nåt som kallade regnskogsdusch. Mycket exotiskt.

I övrigt hände inte mycket i nyhetsväg under aftonen och jag hann lägga ut ganska mycket av papperstidningen. Kom inte iväg förrän 01.20 och avslutade kvällen med att kolla lite på film.